Växer man upp i en familj där man har någon som är beroendesjuk lär man sig snabbt att vardagen inte går att förutse. När allt är lugnt och stilla sprids en viss ängslan bland familjemedlemmarna och man går snabb in i beredskapsläge för att hantera nästa katastrof. I boken Djävulsdansen citerar författarna ett samtal mellan en av deras vänner och en psykolog där livet med en missbrukare beskrevs på följande sätt:

“Att leva med en alkoholist är som att leva i ett krigstillstånd. Man lever under total stress och har alltid en flyktplan för att kunna rädda dom man älskar.“ (1)

En koppling mellan medberoende- och beroendeproblematikens teorier och “Relationell och affektfokuserad” teorin har gjorts av flera inom psykoterapins område.

I den “Relationella och affektfokuserade” teorin utgår man från kunskapen om relationers centrala och viktiga betydelse för människors psykiska hälsa och utveckling. Relationerna, som man som barn utvecklar till sina närmaste vuxna, har en avgörande betydelse för ens välmående och utvecklingen av den egna självbilden. Uppväxtmiljöns lagar, uttalade så väl som outtalade, sätter normen för många av de föreställningar som vi får om oss själva och om andra (2).

Ett barn som ges möjlighet att ge uttryck för sina känslor, som får hjälp att identifiera känslorna, som får verktygen att hantera dem, samt som får möjligheten att få sina känslor bekräftade, utvecklar ett sunt känslomönster och en god självbild. Denna typ av relation och anknytning kallas ofta för en “trygg” anknytning.

I en familj, där det finns en förälder som missbrukar, råder oftast andra och många gånger motsatta omständigheter. En missbrukande förälder har, på grund av sitt beroende, svårigheter att utveckla en trygg anknytning till sitt barn. När barnet under uppväxtåren söker bekräftelse hos den vuxne och behöver få bli sedd för den unika person som den är, så uteblir många gånger bekräftelsen och i andra fall blir barnets känslor förkastade som oviktiga. Barnets känslor får inte plats för familjen har nog med att hantera “elefanten i vardagsrummet”, nämligen missbrukarens missbruksproblem. Utvecklingen av en sund självbild hämmas.

Med hjälp av den “Relationella och affektfokuserade” teorin kan man alltså konstatera att ett barn som vuxit upp i ett hem med en beroendesjuk förälder lider stor risk att utveckla brister i sitt känslosystem och stor sannolikhet att utveckla en dålig självkänsla med svårigheter att ta sina egna känslor på allvar (2).

Inom en familj där en av föräldrarna missbrukar utvecklar barnen många gånger väldigt specifika egenskaper som man kan kategorisera i några olika personlighetstyper. Vilken personlighetstyp barnet utvecklar beror på vad familjen behöver. Detta känner barnen själva av. Ett barn kan ha flera olika roller. Nedan följer korta beskrivningar av respektive personlighetstyp. Informationen om personlighetstyper är tagen från författaren Tommy Hellstens bok "Flodhästen på arbetsplatsen" (3).